Jalla!Jalla!

Mitt största problem är att allt alltid är svart eller vitt, allt eller inget och det ska hända nu. Detta är på både gott och ont men jag håller på att lära mig att ibland ta det lite lugnare även om jag har långt kvar . När jag jobbade hos Uffe så var han involverad i ett projekt ute på Bosön som gällde konditionen hos ryttare för en ökad prestation vilket var ett mycket intressant uppslag. Ibland glömmer man kanske bort att man är två om det hela vare sig det är häst eller hund man jobbar med men i båda fall så är man ju ett team som jobbar mot samma mål och då säger det sig ju självt att resultaten uteblir ifall ena halvan hela tiden presterar halvdant och inte orkar hänga med… Därför är jag så glad att jag lyckats hålla min egna träningsplan vad gäller löpträningen och det känns som det är på rätt väg. Jag har haft problem med ljumsken senaste året vilket gjort det lite på/av i träningen men än så länge känns det helt okej, kanske för att jag haft en mer långsiktig plan och insett att man inte kan köra ”all in” på en gång. Det är inte så att jag har Beach 2010 i sikte (alldeles för matglad haha) men det är skönt att känna en större ork helt klart vilket påverkar positivt på alla plan. Att vara ute och springa är dessutom en helt gratis form av terapi och ett väldigt skönt sätt att rensa huvvet på. Precis som att diska…

Så idag var jag & Rekko ute och tog en 6km runda och med en högre växel och det kändes riktigt bra, hoppas på det även imorrn, Rekko var för övrigt jätteduktig då det hoppa ut 3 rådjur framför oss och då kom han faktiskt tillbaks på en gång, duktig Pekk!

På em har jag grävt upp ett gammalt trädgårdsland fullt i riktigt hemskt ogräs med risk för ryggskott men som sagt, allt eller inget, ryggen höll och ogräshelvetet for all världens väg… Sen tog jag spåret jag lagt till Salsa vilket var ett 2 km långt skogsspår med mestadels raksträckor första 1,3 km och därefter en del klurigheter. Brukar göra tvärtom annars så detta var riktigt kul o se för hon var som en ångvält till en början men jäklar vad nogrann hon var de sista 700 m. Kul o se!

Igår stack jag iväg till OG:t i Alvesta och kolla på IPO / BSL tävlingen. En trevlig dag trots att det var kallt så in i h-e men trevliga människor och fina hundar brukar överträffa dåligt väder. Grattis Ola & Diesel som fixa första IPO ettan! Såg faktiskt en jättefin mallenutt som jag mer än gärna lagt fingrarna på…

Ha det gott!

Fin mallekille

BH

I lördags var vi till OG Alvesta för att göra BH-prov. Jag har varit jättenervös inför det eftersom jag inte vet hur det går till i verkligheten. Jag har suttit med regelboken, kollat film på youtube och pratat med folk som vet, men det är fortfarande en helt ny situation. I brukset vet man hur saker funkar och dessutom finns en TL som dirigerar runt en så man slipper tänka själv ..

Salsa hade inte gått ur löpet riktigt än så jag fick gå sist vilket gav mig chans att se lite på de andra innan. Salsa går ner sig ganska ordentligt i slutet på löp och en tid efteråt så jag visste på förhand att det inte skulle bli vår bästa lydnad direkt vilket det inte blev heller. (Men fina transporter hade det varit om det inte varit fritt följ haha..) Salsa gjorde det hon skulle utan vidare intensitet och jag gjorde nästan allt rätt så jag var nöjd ändå. Det jobbigaste med detta är ju att det är en öppen bedömning så sen fick man stå och förnedras inför en grupp människor, tydligen drar ett BH-prov mycket folk för det var mer publik än vad vi brukar ha på en skyddstävling… Vi fick det högsta omdömet på platsliggningen, ”mycket snyggt nerläggande” ”ligger lugnt o fint” mm så då förstår ni hur det gick .. MEN vi blev godkända och det är ju det enda som räknas, dessutom skötte hon sig exemplariskt på miljöprovet så jag tyckte vi fick lite återupprättelse där ändå, det var jätteroligt att ha gjort detta och sen får vi se ifall det kan bli någon IPO etta till hösten om vi lyckas ”pimpa” lydnaden så den blir ipomässig …

Vi går ju i ovisshet vad gäller Salsas dräktighet än så länge så tills jag vet så är det bomullsvantarna på. Äter för två gör hon ju redan så fort tillfälle ges men igår snodde hon Rekkos frukost vilket jag tar som ett bra tecken haha! (Eftersom jag har fått förhållningsorder om att inte stödfodra så blev hon utan kvällsmat dock…)

Nu har cykeln åkt fram eftersom våren kommit och jag och Rekko har varit ute och cyklat vilket är en rolig och skräckfylld upplevelse! Rekko verkar vara en förklädd draghund för han intar genast position framför cykeln och drar iväg i full fart. Jag behöver inte trampa en ända gång utan vi svischar fram genom byn som en miljövänlig racerbil !

Ha en fortsatt bra vecka!